100 dagar och en bebis

Ja, en sak är säker, när man har en bebis i familjen så går dagarna oerhört fort. Jag började fundera på detta inlägg redan innan hundra dagar hade passerat, men tiden har bara runnit iväg sedan dess och det är sällan jag har tid att sitta ensam och bara tänka mina egna ickestressade tankar. 100 dagar hade ju passerat den sjätte april, men bättre sent än aldrig sägs det.

Den största förändringen är nog just tiden, att den bara försvinner och jag har inte gjort något överhuvudtaget mer än ammat och ammat förstås. Vår dotter har nu skapat sig ett mönster att hon vill äta ofta, gärna varannan, var tredje timma om vi inte är ute på något speciellt. Så då är det väl inte konstigt att mycket tid går åt till all denna mat, då hon dessutom gärna äter länge. Å andra sidan är det ju bra att hon växer och frodas och börjar närma sig 5,5 eller kanske till och med 6 kilo.

Att bli mamma har varit väldigt omvälvande och det har nog varit oerhört mer tidskrävande än vad jag hade förväntat mig. Av någon anledning har jag nog levt i förvissningen att bebisar äter och sedan sover de i flera timmar. Tyvärr har inte vår bebis riktigt förstått det fantastiskt sköna med att sova länge, utan tycker att 20-30 minuter kan vara länge och ibland räcker det med en powernap på 5-10 minuter så är hon klarvaken. Likaså är det sällan det fungerar att lägga ner henne när hon somnat i famnen. Bästa ställena att sova är i vagnen, i bilen och nära mamma.

I början var det till och med en kamp att hinna äta utan att hon skrek. Numera har jag väl vant mig mer vid barnskrik, även om jag föredrar att duscha när hon är lugn och ligger i gymet och är glad och nöjd. I första hand prioriterar jag ju att äta och duscha under hennes lekstunder och sedan blir det inte mycket tid kvar då hon inte vill vara i famnen eller somna i en vagn i rörelse. Därmed har det inte blivit så mycket matlagning heller, utan denna syssla har lagts på sambon då hans hemkomst oftast samtajmas med att dottern vill ha mat. Däremot börjar hon bli så pass stor att hon oftast kan sitta med i sin egen matstol medan vi hinner äta färdigt om vi har tur.

Likaså får jag lov att säga att den där härligt bullbakande mamman med ett fint och välstädat hem verkar vara en myt. Jag hade ju önskat att jag hade tid att baka bullar och laga mat samt pyssla i allmänhet, men det utgör ytterst få undantag att jag hinner med något sådant. Dessutom är det väl inte så långa stunder som Ronja är glad och nöjd hos pappa. När hon börjar pipa är det oftast jag som får ta över igen och därmed är det knappt att vi håller oss över vattenytan med städning och så. :-( Tyvärr tycker ju inte sambon att ett välstädat hem är ett måste, så då blir det därefter och jag tycker inte att det känns kul att bjuda hem någon.

För mig börjar det bli rätt påfrestande och tära på psyket, då sambon får lov att lägga en massa timmar på att göra en massa saker och kan skryta över hur duktig han är ... medan jag inte gör ett smack känns det som. Så det börjar kännas rätt tungt att inte få uträtta något vettigt. Visst är det härligt att få lägga så mycket tid på dottern när hon är glad och nöjd, men jag vill väl åstadkomma något mer. Samtidigt har jag ju all tid i världen att se nya projekt, men just nu ligger alla projekt som drömmar i tankarna. Jag önskar att jag kunde få vara lite pysslig och sy lite påslakan och enkla klänningar till henne i alla fall, men drömma går ju.

Jag tror nästan att det börjar bli dags att bokföra vad jag gör och inte bara dotterns mat- och sovtider ... Jag börjar verkligen längta efter att få tid att pyssla med vårarbetet och få en chans att röja upp efter flytten som avstannade redan i somras när det var så varmt. Så det där med att bara njuta av att vara mammaledig är inte så lätt alla gånger, så därför går jag ofta hemifrån på öppna förskolan och babyrytmik bara för att slippa se alla tillkortakommande i hemmet. Frågan är om det hinner bli bättre innan jag börjar jobba några veckor i sommar när hon är ett halvår ... Om inte annat har jag väl i alla fall lagt grunden till en del rutiner när pappan tar över.

Ja, nu är det nog bäst att skynda till sängen för den där lyxiga sjutimmarsnatten häromdagen tillhör ju undantaget. Risken är att det blir en natt med mat var tredje timme igen.