söndag 7 mars 2010

Rensa i röran vecka 8

Till och från går det trögt med rensningarna, även om det sakta, men säkert går framåt. Tyvärr är det ju inte varje vecka det sker så synliga framsteg, för ibland kan det ju bara vara en hög böcker som hamnar på plats eller lite papper ur en hög som rensas ut.

Veckans "stora" projekt var att få ordning i skåpet bredvid diskbänken.

Under en tid har både det ena och andra hamnat här och vissa saker som saknar en särskild plats har vandrat runt, men nu förvaras snart alla ugns- och bakformar, durkslag, Trangiakök samt andra bakattiraljer som kryddor och kokos här.


Som vanligt när jag städar vill jag torka överallt, både hyllplan och väggar, så jag förstår inte hur de som planerat köket tänkt ... för inte ska man väl behöva skruva bort dörrknoppen bara för att kunna ta ut och torka av hyllplanen??? Eller hur städar andra människor?

Ja, här ser du skåpsdörren och väggen, så snälla påminn mig om detta om jag någon gång kommer planera för ett praktiskt kök.

tisdag 2 mars 2010

Ge mig ostörd nattsömn

Ja, jag har nog ingen att skylla på mer än att det verkar vara mycket uppe i kontoret som spökar. Visserligen var det väl bra att jag vaknade vid fyra och hörde Rullan ulka så jag hann putta ner henne från sängen i tid. Sedan var det ju bara upp och torka och sedan visade klockan 4.17 pip. Ja, jag hann nog somna innan mobilen gick på 4.55. Normalt sett har jag ju två klockor som ringer, men den första hade jag visst missat att ställa om av trötthet på kvällen.

Ja, även mina drömmar är minst sagt snurriga. Jag var typ tillbaks i korridoren där jag bodde som student och brandlarmet gick, men jag skulle göra färdigt något först ... Tydligen brann det på flera ställen. Dessutom fick jag reda på att N hade bytt kön så jag tror att vi tydligen var syskon. I alla fall var jag fortfarande försatt i detta konstiga tillstånd när jag vaknade och var allmänt paranoid när jag kom ut på gatan. Just nu har de släckt vissa gatlampor så det är kolmörkt utanför porten vid kvart i sex så det var lite läskigt att möta en lång smal kille med nedragen mössa. Ja, de där knäppa tankarna började väl redan igår när jag var i klädkammaren och hörde en massa konstiga ljud så jag var tvungen att kolla att ingen var utanför i loftgången.

Ja, för en normal människa låter detta säkert sjukt, men jag har nog rätt rimliga förklaringar, eftersom jag var på intervju igår och gick förbi huset där jag bodde med min exsambo i 2 månader medan den gamla lägenheten renoverades efter att vi blev utsatta för en mordbrand 2000. Dessutom passerade jag den gamla älskade lägenheten som jag nog kommer sakna resten av livet. Det enda som saknas där är äkta balkonger istället för de franska. Lägenheten har trä- och parkettgolv, öppen spis och utsikt över Vättern mellan träden. Dessutom är det ett litet hus med få lägenheter, bra tvättstuga, en fin trädgård med krikon- och päronträd där vi får odla och en park utanför att rasta katterna i ... mitt i stan. Ja, det är över 4 år sedan jag bodde där, men många positiva minnen finns kvar och inte bara de sotiga och hemska när vi hämtade akuttvätten.

Dessutom hade jag inga skäl att påföra för att förlänga min skyddade adress, så den tidsfristen gick ut nu i februari, så helt plötsligt blir jag synlig igen efter 9 år med skyddad adress. Helt säker kan jag aldrig bli, men det är bara att hoppas på under och att han blivit psykiskt frisk eller åtminstone har övergett tankarna på mig. Tvångstankar hade han ju redan då i form av att OED tror jag det heter, men detta tog det ju ett tag för mig att upptäcka. Dessutom var jag upp över öronen kär ... Tyvärr mitt största misstag tror jag. Dessutom sökte han då upp gamla klasskamrater som mobbat honom på högstadiet samt att vi fick brev efteråt om att det kan komma att upprepas en dag när vi minst anar det ... om dagar, månader eller år...

Så risken är väl att jag lite har kastats tillbaks i samma känslor av rädsla för vad som kommer ske, som jag hade efter branden, så det är väl bara att hysa tålamod så mattats det av med tiden också. Första tiden efter branden ryggade jag ju för varje människa jag mötte när jag skulle till tåget i vintermörkret och en kväll i nya lägenheten lyckades en kompis skrämma upp mig rejält i samband med att steg hördes i trapphuset. Som tur är har jag igenskruvat brevinkast och annat namn på dörren numera, så en exakt upprepning blir svår. Dessutom påstods det att det inte var meningen att ha ihjäl mitt ex katter i ett av breven efteråt, nu har jag i alla fall en dekal utanför för mina katter vill jag inte mista, de är det käraste jag har i "prylväg".

söndag 28 februari 2010

En lång dag ...

Tack och lov är det inte varje helg som jag vaknar och är klarvaken kvart i fem. Med tanke på att pojkvännen sussade sött valde jag att lägga mig i soffan och läsa en stund. Som regel brukar det ju inte dröja så länge innan jag somnar om, men så var inte fallet denna gång.

Efter att jag läst ut Sofies resa som handlar om en tjej som överlever två bilolyckor varav den ena med 85 %-iga brännskador, så fortsatte jag läsa Trädgårdstidningen från Lord Nelson. Den var riktigt intressant så det ledde vidare till att jag försökte skapa en mer konkret plan över vad jag vill odla i de tänkta lådorna till sommaren. Till slut hade jag en hel drös lappar uppsatta med färgglada häftstift efter blommans färg och ordnade efter vilken rabatt det var tänkt.

Runt tio hittade N upp så det blev frukost och lite planering av dagen. Trots att jag tycker att det inte händer någonting har jag gjort en del framsteg. En hög böcker placerades in i bokhyllan, ett köksskåp rensades och lite kvarglömda grejer diskades. Lite småplock har hamnat rätt och kyl och frys är fyllda igen efter dagens handling. Dessutom tog jag en vända till återvinningen med två påsar, visserligen fyller ju juicepaketen rätt bra ...

Men nu börjar det bli dags att koja om jag ska vara pigg och alert på intervjun imorgon.

Ha en bra start på veckan!

lördag 27 februari 2010

Ett farligt ställe ...

Under det senaste halvåret har jag varit en bokslukare av stora mått och jag har svårt att hinna med att läsa allt jag vill, så många gånger får jag lämna tillbaks böckerna till bibblan innan jag känner mig helt färdig med dem.

Min senaste passion är ju trädgårdsböcker och dessa slukas fort som attan, men sedan vill jag ju helst läsa dem en gång till så jag kan anteckna det jag vill minnas, men DET går det lite mer trögt med. Det smartaste vore väl att inte låna några nya, men då har jag ju å andra sidan inget kul att läsa på tåget.

Men så kunde jag ju behöva lite ny inspiration till fortsatt rensande så jag tog med mig Maries tips med Feng Shui-böcker från bloggen Hem & harmoni till bibblan igår fredag. Med tanke på att jag inte skulle låna fler än "nödvändigt" så tittade jag bara på hyllorna där de skyltade med nya eller läsvärda böcker. (Jag lämnade två, därav besöket).

Man kan ju undra om det var meningen eller om bara slumpen spelade mig ett spratt för jag hittade dels en tipsad Feng Shui-bok och boken Lev enklare som bloggen Växla ner tipsade om för ett tag sedan. Dessutom var jag ju tvungen att tillåta mig en trädgårdsbok.

Så efter maten igår slängde jag mig ner i soffan med Feng Shui-boken.

måndag 22 februari 2010

En bra dag ...

Det känns som att jag har haft en bra dag.

Mobilen spelade sin trudilutt vid sju och jag och Gullan låg i sängen och mös, hon placerad på min arm, så inte ville jag gå upp utan snoozade genom att ligga kvar och läsa några sidor i en härlig bok. Innan frukost satte jag in receptet till fredagens fantastiska soppa med kyckling, kokosmjölk, ingefära, chilipeppar och champinjoner. Leta efter Blue Dragons nyårsbroschyr i affären, ja det gällde nog inte det svenska ... :-) Kanske finns det på deras hemsida också. Ja, det är inte ofta jag tycker min mat smakar som jag minns den från restaurangerna jag varit på.

Innan jag hann få fram frukosten ringde telefonen om jobb så det var bara att snabbt slänga i sig lite yoghurt, packa tofflor, fleecetröja och block för att dra på sig termobyxor och bege sig iväg. Mindre än en halvtimma senare var jag där.

Maten får de såvitt jag vet från högskolan och för ovanlighetens skull var potatis, sås och biffar riktigt gott, jag som varken gillar brunsås eller förfabricerade biffar, men det var inte de här bamsingarna i alla fall. Medan de andra nattade barnen städade jag köket och sedan gick tiden riktigt fort tills klockan redan var två och jag var ledig.

Visst funderade jag på en promenad, men jag var trött och det var riktigt kallt om kinderna så jag föredrog att krypa ner i sängen och fortsätta på min bok. Medan jag fortfarande låg kvar och drog mig ringde telefonen, så nu är jag kallad på intervju. Om jag har tur så kanske jag kan jobba 80% från och med april. Visst vill jag ha heltid, men det får väl gå lite deltidsdagar om nu tjänsten är förlagd på 5 dagar. Dessutom vore det såå skönt att veta vad man gör till juni ut.

Pojkvännen var väl som väntat inte så positiv, eftersom det ligger åt fel håll ... Nu har jag ju inte direkt möjlighet att rata jobb även om det vore praktiskt att få in en fot i hans hemkommun. Jag blev ju erbjuden en intervju där två dagar efter jag påbörjat mitt nuvarande jobb.

Sedan har jag gjort köttfärssås med gräddfil i. Det blev väl inte någon större skillnad mot creme fraiche som jag oftast har i mer än att jag saknade ketchupen. Varför ställer man in en i princip tomflaska utan att skriva upp det på listan? Nu ställde jag visserligen in den igen, men skrev samtidigt upp det på listan. Så nu har jag mat till tre portioner inklusive två med spaghetti. Jag har alltid lika svårt att få till lagom där.

Dagens enda besvikelse är att jag funderar på om en vän som jag inte sett på länge ska höra av sig. Vi bestämde att det skulle skrivas in i kalendern om att ses idag, men fortfarande har jag inte hört något ... Detta stod jag och irriterade mig över när jag lagade mat så jag skar mig när jag skärde lök. Inget att direkt gnälla över precis, men det kan ju vara bra att vara fokuserad på vad man gör när man har kniven i handen. Mest irriterande är att se framåt saker som inte infrias vecka efter vecka. Jag är en person som vill tro människor om gott trots en del elände i livet, men i det här fallet börjar jag fundera på om jag ska ge upp hoppet ...

lördag 20 februari 2010

Rensa i röran vecka 6

Ja, den här veckan har jag tagit nästa byrå med tre lådor, så nu är det ordning på både badlakan, tränings- och vardagskläder.

När jag var färdig upptäckte jag att nedersta lådan var svår att stänga så det blev till att ta bort skruvarna och se vad som orsakat problemet. Jippie, där hittade jag en fleecetröja som jag har saknat. Med lite assistans fick jag skenorna till lådan på plats igen.

Dessutom rensade jag ut ett gäng gamla handdukar som kan komma till nytta i ganla badrummet hos pojkvännen, som jag vill att vi använder när vi har skitat ner oss. Vi får se när N kommer till skott med att skura det.

Städningen fortsatte naturligtvis även ovanpå byrån.

Sedan var det dags att ta tag i misses elände, för hur kul är det med blomjord vid kudden när man måste sova bums? Ja ja, det var bara att bita i det sura äpplet och flytta på sängarna för att åtgärda eländet någon dag senare. På vägen dit hann jag bli rätt putt på pojkvännen som envisas med att strö sina kläder på golvet trots låda och väska under sängen samt påsar och en hel stol att lägga kläderna på, så de flyttades till hallen, varvid han blev sur över att jag la dem där det var smutsigt. Kanske det, du har ju inte torkat där jag bad dig att inte ställa skorna på golvet ...

Ja, jag vet att jag samlar saker och även jag skapar högar med tidningar och böcker på min sida av sängen, men jag försöker banne mig se till att hålla ordning på mina saker hos pojkvännen. Är det då för mycket begärt att ställa samma krav på honom hos mig ???

Dessutom sorterade jag upp en del papper i olika högar, vilket alltid leder till att vissa har jag full koll på medan andra jag hade koll på försvinner ... och en del hamnade i soporna med såklart.

Så småningom blev äntligen lägenheten städad och jag var nöjd och bad honom se resultatet varvid jag fick ytterligare en sur kommentar. Suck, han retar sig på min ordning hemma hos mig, men har tydligen jäkligt svårt att se framstegen ...

Ja ja, det viktigaste är ju att jag är nöjd, men det underlättar med en positiv helgsambo.

Min rensning mot var sak på sin plats kommer nog ta resten av livet är jag rädd, men jag fortsätter envist vidare.

måndag 15 februari 2010

Kommunikation - Hur gör man? kontra förväntningar Alla hjärtans dag

En vecka innan Alla hjärtans dag påpekade jag att det kunde vara trevligt att gå ut och äta då och N lovade att återkomma.

Med tanke på min ekonomi som arbetslös under perioder och halvårsvik andra så har jag blivit väldigt sparsam, på gränsen till att bli snål, så att gå ut och äta är en lyx. Visst händer det att vi köper hem pizza, som regel på N´s initiativ när han inte orkar laga mat eller vi inte lyckas komma överens om något, så det var med glädje jag såg fram emot det även om jag hade blivit bjuden på födelsedagsmiddag dagen innan.

Tja, dagen började väl egentligen redan dagen innan då jag slängde ur mig att jag önskade mig en skruvmejsel samtidigt som jag hoppades på något mer romantiskt också. För min del är presenter något som väljs ut med omsorg och jag hade sett ett par fina kuddar i reklamen till honom. Visserligen matchar de ett gardinpar jag inte använder, men de matchar ju hans mörklila gardiner också och soffkuddar är något han saknar, så med föresatsen att köpa kattsand (vilket var tänkt förra helgen) så kom vi sent om sider iväg och skulle handla lite snabbt. Visst ville jag hitta något annat när kuddarna inte fanns, men längsta tiden tog det att leta igenom affären två gånger efter honom.

När jag äntligen hitade honom fick jag kommentaren: ”Blir de här bra?”, uppvisandes ett skruvmejselhandtag med en massa bits av både sexkantshylsor och skruvspetsar utan förvaringslåda. Nä, tyckte jag, jag vill inte ha mer än nödvändigt att hålla reda på. Nästa förslag blev ett fempack. En något irriterad fröken upplyste honom om att det är EN stjärnskruvmejsel jag behöver. Samtalet avslutades med att jag sa att jag går och hämtar kattsanden, underförstått, sedan går vi till kassan. Det är väl självklart, för vem vill bära på en omtymplig påse på 20 kg?

Så jag betalar, packar ner sakerna och lyckas tappa ena paret hjärtljusstakar jag köpt i golvet. Som tur var hörde kassörskan detta så hon var snäll och lät mig hämta ett par nya. Sedan gick jag mot bilen. Hur svårt är det då att hitta en röd Ford? Ja, jag hann bli galen när jag inte hittade bilen och ingen pojkvän dök upp. Tungt var det ju som sagt.

Till slut hittade jag bilen och jag la sanden på bagageluckan och gick tillbaks för att leta efter pojkvännen, ganska förbannad nu, då vi skulle handla, laga mat och jag ville äta i god tid för jag skulle bli bjuden på mat av en kompis på kvällen.

Inte ser jag någon pojkvän i kassan inte. Irriterad rusar jag mot parkeringen igen, blir uppmanad av en kille att stanna ”Du tjejen ...” varvid jag stannar och snäser ” jag är förbannad på min pojkvän så jag har inte tid att prata med dig”. Han blir måttligt sur på mig och jag får tillbaks ”Vad har jag gjort dig?”. Ja, ingenting utom att befinna dig på fel plats och inte lyssna på vad jag sa, så det fick abonnemangsförsäljaren ta även om det kanske inte var snält, men min tanke var ju god även om den inte gick fram.

Så småningom fick vi handlat och mat i magen och jag blev väl lite snällare.

På kvällen slog jag in paketet med lite extra omsorg.
Tanken var att banden skulle vara en del av ett hjärta ...
På morgonen tog jag fram mina hjärteljus och vi åt frukost ihop. När vi var färdiga tog jag fram mitt lilla paket och gav honom. Till svar fick jag: ”Ja dina skruvmejslar ligger i bilen” ... Åhh, vad romantisk du är, kunde du inte ens ha slagit in dem ...

Ja ja, paket och inslagning är inte din starka sida, ja jag vet det.

Så småningom blev det inget restaurangbesök heller, för han ville ju på ett snällt sätt tala om att vi inte skulle gå ut och äta i veckan som gått, men det hade ju inte jag förstått. Jippie två hungriga personer ska planera mat, så det blev väldigt spännande; grillad kyckling, potatissallad och rostad lök. Om jag hade vetat det i tid kunde vi ju planerat något mer romantiskt.

Ja ja, det är ju bara en av årets dagar som jag såg fram emot lite extra, men den ena skruvmejseln har jag i alla fall använt. :-)