Veckan startade bra då jag efter mycket väntan äntligen fick ett positivt besked vid fem på måndagskvällen om att jag fått jobbet på 50%. Så på kvällen var det bara att packa ryggsäcken med termobyxor, fleecetröja och matlåda inför första arbetsdagen.
Det känns oerhört bra att både jag och min arbetskompis, som kommer tillhöra de kringresande planeringspedagogerna, var lika ovana att jobba och trötta av intryck varje dag. Visst fick vi delvis en mjukstart med en massa information på förmiddagen första dagen, innan vi gjorde våra första påhälsningar på de 14 avdelningar vi kommer rotera runt på i treveckorsperioder, d v s efter tre veckor har vi haft minst en halv dag på varje avdelning. Som tur är har vi båda en väldigt positiv inställning till jobbet även om det kommer bli tufft att flänga omkring och träffa nya barn två gånger om dagen. Förhoppningsvis blir det lättare när vi återkommer till samma ställe. Dessutom ska vi få kläm på lokaler, rutiner och regler.
Motionsmässigt har det blivit en runda till och från biblioteket plus morgonrundorna till tåget och promenaden till första förskolan för dagen. Det blir ju minst en halvtimma de dagar jag tar tåget, så det borde duga. På helgen blev det sämre med motionen då pojkvännen valt olämpliga skor för att gå till biblioteket. Jag hoppas han planerar bättre i fortsättningen.
Så mycket bloggande har det inte blivit, mer än en stund parallellt med att jag lyssnat på barnskivor.
Ordningen i hemmet är nog värre än vanligt då jag sent om sider försöker få ordning på alla julsakerna i kartongerna. Dessutom har jag fått dra blöt tvätt från pojkvännen, så det finns en del att jobba på, men man ska ju orka och hinna också. För att underlätta det hela försöker jag ta lite hushållsarbete utöver matlagning varje dag. Vi får se om det hjälper, men det går trögt när man går upp fem i fem och inte är hemma förrän framåt sex-sju. Däremot är det skönt att ha arbete även om det kan bli besvärligt med deltidsarbetslöshetsdagarna så småningom.
Lucka 2 – en stilla stund vid bäcken
8 timmar sedan


De senaste dagarna har det varit så kallt att det har varit lämpligt att frosta av frusen, som jag skjutit på ett bra tag. Det känns skönt att ha blivit av med istäcket som hade samlats längst upp. Medan frysen frostades av åkte maten ut i loftgången, för på balkongen ligger snölagret tjockt. Jag tror inte det var någon som passade på att förse sig med min mat, inte ens fåglarna var aspiranter.
En del gammalt bröd anno 2008 åkte i soporna innan jag gick ut på en promenad och kom på att fåglarna kanske hade velat ha det ...
Nästa projekt var att få ordning i vasskåpet så de stora glasskålarna kunde få plats igen efter användning under december. Mammas inläggningsburkar åkte ut och placerades i en plastpåse i väntan på att jag träffar mamma nästa gång, kanske redan i veckan som kommer.
Kvar finns nu vaser, vackra flaskor och några extraburkar för sylt och dylikt. Och ja, hade jag inte varit ekorre så hade jag säkert slängt lite till, men första steget är att saker får plats!
Därefter blev det burkskåpets tur. I lådan förvaras mina burkar som jag sparar frysta matportioner i. Nu är de sorterade efter storlek med tillhörande lock och inte bara huller om buller som innan.

Rom byggdes ju inte på en dag sägs det, så därför är jag nöjd om jag kan få bättre ordning som bibehålls under det närmsta halvåret. Det är ju inte så svårt att snygga till, utan utmaningen är ju att behålla den goda ordningen så det inte blir lika jobbigt nästa gång.