Ett hem att trivas i

Jag läste precis ett väldigt tänkvärt inlägg hos Bea som heter "Ni har för fint hemma". Visst är det skönt att kunna känna igen sig i att även andra suktar efter andras miljöer och vill ha det likadant.

Jag läser gladeligen inredningsbloggar som jag känner har en mysig stil och då handlar det inte bara om att inredningen ska vara tilltalande utan att även personen som skriver bloggen ska kännas tilltalande genom att till exempel bjuda på sina misstag eller ändå påvisa att världen inte är perfekt. Ibland hade det varit skönt att se samma miljö en vanlig dag när det inte är stylat utan helt enkelt ett nedslag mitt i vardagen. För det kan väl inte bara vara jag som "glömmer" att röja undan alla mina projekt. :-)

Sedan är det lite kul att just läsa de vita inredningsbloggarna som är moderna just nu, eftersom jag visst kan vilja ha det lika vitt och härligt som alla bloggare, men samtidigt veta det ironiska att jag egentligen inte gillar den vita stilen, åtminstone inte i mitt eget hem, eftersom jag aldrig skulle lyckas hålla det rent.

Istället vill jag ha ett hem där jag kan slänga mig i soffan, tillåtas ha mina stökhögar även om jag drömmer om att alltid avsluta och påbörja varje dag med var sak på sin plats, men tänk vad mycket tid jag hade städat bort i mitt liv i så fall. Sedan hör det väl till saken att jag hyr min lägenhet och inte kan göra om det så som jag vill ha det ändå, utan får dras med mina nougatfärgade dörrar och bruna lister. Dessutom har jag en begränsad budget så byta stil helt funkar inte utan jag försöker nog noga tänka igenom hur jag vill ha det och att jag verkligen vill ha just det innan jag köper något. Mitt sätt att hitta min stil är att läsa reklamen och spara guldkornen. Det som stannar kvar i minnet under en längre tid är det jag vill ha.

Mitt sovrum har blåa tapeter och stilen är inspirerad av hav och växtlighet med mycket blått

och vitt med lite röda accenter som tillkom strax innan jul. Överkastet är dock åt varmare lila.

I vardagsrummet har jag urtråkiga gråvitrandade tapeter med något konstigt mönster, visserligen diskret, men ändå inte min stil. För att få det att hända något så har jag valt att ha mycket färg. De senaste åren, sedan jag började om i samband med flytten så har det gått i turkost och grönt. Jag är nöjd med mina kuddar och filtar, men skulle vilja ha ett sofföverdrag som håller sig på plats och inte bara när man precis har lagt dit det. Numera är gardinerna samlade vid sidan av fönstren.

I badrummet återkommer havstemat som jag och min exsambo hade nästan genomgående. Med tiden har det mattats av, men längtan efter närhet till vatten finns fortfarande kvar. För att pigga upp finns lite knalliga fuschafärgade detaljer.

Hallen är bara ett genomgångsrum till köket, där det numera huserar mer svart och gråvita toner i både gardiner och stenmönstrade tavlor. Men återigen har jag lite starka färger, här är det också fuschiafärgat.

Sedan saknar jag nog egentligen inte att få det som alla andra utan jag önskar nog mer att jag hade kreativiteten att måla och klä om möbler, samt skapa personliga saker på ett nytt sätt. Jag beundrar verkligen Fröken Fräken som har så mycket pyssel för sig. Samtidigt förstår jag ju inte var hon får plats för allt.

Jag är ju en samlare och mina möbler är valda utifrån det så, så mycket nya större saker får ju inte plats, däremot kan jag ju inte låta bli att tillföra en del i pojkvännens hem som inte är lika färdiginrett. Men även där kör jag nog med billigare och enklare saker och en hel del har jag ju faktiskt hittat i vårt grovsoprum. Annars är nog problemet med att göra om saker att man måste fatta så många beslut innan man ens kan börja göra något praktiskt och då hinner kreativiteten försvinna.

Skulle jag börja om hade jag nog velat ha en svartvit bas med färgstarka accenter istället för möbler i bara bok och björk.