Vad var det då jag ville göra?

Jag vill bygga fler odlingslådor för att få ett grönsaksland.

Jag vill ha en förodlingshylla vid fönstret för att få plats med fler sådder. Bara idag och igår har jag sått massor med solrosor, luktärter, krasse, slingerväxter, gurka med mera. Egentligen går ju mycket sås direkt ute, men då det finns en del kvar att göra innan dess så får det bli mer förodling.

Jag vill dokumentera och visa hur fin trädgåden ser ut på sina ställen, dessutom är det bra för det dåliga minnets skull ...

Jag vill få flyttat garderoberna i sovrummet och få mina första flyttade lådor på plats så jag känner mig på g.

Jag vill gräva till en ny rabatt.

Jag ville köpa min första ko-på-påse, men jag har redan glömt var den skulle användas.

Jag vill få upp listerna i vardagsrummet, så det blir ordning så jag kan stapla kartonger där i väntan på att möblerna flyttas, men N behöver vila.

Ja, så såg listan ut innan jag tog mig för något. Nu ett antal timmar senare är maten lagad och äten och jag har fått energin tillbaka. Jag har på egen hand flyttat om garderoberna i sovrummet, så jag har fått mina två på plats och lådorna från bilen har fått flytta in.

Sedan har jag borstat av trappan och försökt få den ren med lite vatten, innan jag fortsatte med gången. Därefter har jag ställt ut blommorna jag köpte på torget och byggt om mitt stenröse och flyttat undan de trasiga gångstenar som inte behövdes. Sedan blev det ju ett antal runda stenar över så började jag gräva ur en upphöjd gräshög med kommande prästkragar och bergsklint samt ett antal tegelskärvor som jag retat mig på väldigt länge, men då detta hål (i gräshögen) är ett tillhåll för pissmyror har det inte känts så lockande.

Tack och lov var inga myror vakna, så nu är diverse grova rötter avsågade och rabatten på 180 cm i diameter är färdig för återplantering. Tyvärr var det innan jag kom att jag ju tänkt lägga gamla löv/kompost i botten för att få lite bättre höjd, men det får som sagt vänta till imorgon. Ja, två maskiner har tvättats under tiden.

Nu är jag åtminstone på gott humör, även om jag är lagom trött i benen. Det återstår att se vad ryggen tycker imorgon. På morgonen satt jag på golvet och sådde en massa och det brukar inte vara helt ultimat ur ergonomisk synvinkel. Ja, blir man nyfiken på resultatet får man läsa i min trädgårdsblogg På grön spaning med Skoogstrollet.

Dessutom piggnade pojkvänen till efter maten så ungefär hälften av listerna är på plats.

Det sägs att en olycka aldrig kommer ensam ...

Ja, någon olycka är det väl egentligen inte, men nu börjar det bli lite mycket strul.

Så länge jag har haft mobilt bredband via Telenor har det fungerat fruktansvärt mycket sämre än det fasta bredband jag kunde ha innan, men jag har väl bitit ihop och stått ut och tänkt att det blir väl inte bättre med min gamla skruttdator. De senaste veckorna har anslutningen brutits så fort täckningen har förändrats till en pinne mer, men igår tog det priset då inga sidor var anträffbara trots att jag hade täckning!!!

Så efter några försök under en timmas lopp gav jag upp och ringde supporten. Deras råd var att uppdatera till en ny version, detta måste man tydligen göra själv, men det är naturligtvis inget de upplyser en om, varken att eller hur. Igår fick jag i alla fall en steg för steg-beskrivning och sedan skulle det nog fungera ...

Ja, uppdateringen löste faktiskt min sega dator och kände igen modemet gjorde den också, men sedan var det tvärstopp när den skull finna drivrutinerna. Suck, från pest och kolera till stendöd internetuppkoppling. Ja, det var ju bara att ringa igen. Ja, du får kolla modemet mot en annan dator och se om det fungerar annars tar service bara två veckor, men har du tur finns ett modem att låna under tiden.

Jaha, där försvann den kvällens nöjen och kanske de kommande två också.

Jaja, så idag stegade jag iväg till Telenorbutiken, eftersom pojkvännen vägrade kolla det mot sin dator eftersom han var rädd för konflikter med tanke på hur struligt det varit med Telenor. Tyvärr gav ju inte Telenorbutiken någon service, för de kunde bara kolla sådant när chefen var där så då får jag vänta tills tisdag och något lånemodem hade de minsann inte. Däremot kunde jag ju byta upp mig om jag ville förlänga abonnemanget, men med allt strul sa jag upp skiten igår så det blir inte många dagar utöver mitt år ...
Ja, frågan kvarstår ju fortfartande om det är programvaran det är fel på eller om det är ett sekunda modem jag fått, men har jag tur kan jag avinstallera den nya versionen och hoppas att den hittar den gamla igen ... åtminstone tills tisdag.

Som tur är, är vi hos pojkvännen i helgen, men när jag väl kom hit insåg jag att jag kört iväg utan både körkort, plånbok, mobil och kamera såklart, så blogglivet får väl stå på standbye till nästa helg. SUCK och jag som såg fram emot att fota trädgården med mera. Nu längtar jag bara hem ...

Dessutom hade de inte virket på två byggmarknader som jag ville ha till min förodlingshylla och jag och pojkvännen blev lagom osams. Det återstår att se om de har kört sånt virke på hans jobb till nästa helg eller nästa eller nåt, men jag vill ha min hylla NU!!!

Nu ska jag äta så blir kanske både magen och jag på gladare humör, ute skiner solen i alla fall ... :-)

Underbart med en ensam förmiddag

Idag ska jag inte iväg och jobba förrän vid tolv så jag räknade redan imorse med att få sovmorgon till åtta. Naturligtvis så vaknar jag redan vid sju, men å andra sidan är det ju rätt gött att få ligga kvar och läsa en timma.

Sedan har jag passat på att göra en massa saker som är så svåra att få gjorda när jag har kar´n hemma, så nu har jag slängt två soppåsar och tidningar mm i vårt grovsoprum, diskat, skurat rent bänkarna i köket samt snyggat till på köksbordet. Yes, vad skönt.

Det jag inte förstår är varför det är så mycket lättare att få gjort saker direkt på morgon än senare på kvällen som när jag kommer hem från jobbet eller hit på söndagseftermiddagen.

Det återstår ju att se hur vi ska lyckas skapa bra rutiner när jag flyttar in hos pojkvännen där det känns som jag kan gå och plocka för jämnan ...

Kanske blir det bättre när vi är två om matlagningen och har tillgång till diskmaskin, men jag förstår inte hur det är så svårt att plocka ur diskmaskinen för att slippa få gammal disk drällande ... Är det typiskt manligt???

Nu återstår bara de där listerna i vardagsrummet innan vi kan få ordning och jag kan få ro att flytta in en del, snart är det ju bara två månader kvar så det känns som det börjar brinna i knutarna om jag ska få möjlighet att göra mer än bara packa och flytta de närmsta månaderna.

Sedan är det ju dags att byta en del skåp i köket för att få både plats och fräschhet och ett källarförråd som behöver skuras och eventuellt målas, det känns som ett ekorrhjul som aldrig slutar snurra med saker att göra för att få ett fräscht och lättunderhållet hem.

Snacka om snurrigt

Idag när jag var på biblioteket så ringde typiskt nog mobilen, vilket typ aldrig händer så därför hade jag inte stängt av ljudet. Smått pinsamt var det så jag var inte helt fokuserad. Den som ringde jobbar på den avdelningen där jag gjorde min arbetspraktik i höstas, jag tror det var en kollega, men uppfattade två namn vilket snurrade till det. Hon mindes inte vem jag var, så därför blev jag extra osäker ... men glad i hågen tackade jag ja till att jobba imorgon.

Sedan när jag kom ut från biblioteket tänkte jag att det var bäst att skriva upp det i mobilen och kommer på att shit, det är ju bara torsdag imorgon och då är jag ju inte ledig. I min värld var det redan fredag imorgon ... Kanske hänger det ihop med att jag bär på en envis förkylning så jag var osäker på om jag kommer orka jobba imorgon och därmed snurrade till det extra att jag var ledig.

Ja ja, det var ju bara att ringa och erkänna mitt misstag. Det komiska är att kvinnan som svarade från en annan avdelning heller inte kopplade ihop vem jag var trots att jag arbetade tillsammans med henne i fredags ... Ha ha, livet var nog rätt snurrigt idag för många.

Och imorgon är det torsdag och jag jobbar om det inte blir värre. Jag avskyr de här dagarna man inte har feber, men en infektion som tröttar ordentligt. Med tanke på att jag haft den i 1,5 vecka så tror jag inte att jag smittar ner någon annan, framför allt inte bland alla hostande och snörvlande barn där jag jobbar.

Dessutom har jag under veckan fått lära mig en ny barnsjukdom -femte sjukan, som tydligen 2 barn haft på en avdelning. Dock lät symtomen så defusa för vuxna att det lät som vem som helst med en rejäl feberförkylning kunde ha den.

Dagens lärdom

Man kan inte äta Polly när man pluggar om man först sitter på påsen ...

Det blev något kladdigt ....

Trots en dålig start en bra dag

Glädjen över att jag vunnit en trädgårdskurs och fått dansat igår lyckades väl inte hålla i sig när jag vaknade med ont i halsen. I väntan på om de skulle ringa om jobb passade jag på att läsa ut en del biblioteksböcker som skulle tillbaks, så jag hade en rätt skön start på dagen i soffan. Enda bekymret utöver halsen var väl att solen värmde på väl bra, så jag fick röja ur fåtöljen längre in i rummet. :-)

Sedan läste jag en av bloggarna som är med i Ulrikas fin form-utmaning och hon lät så sporrad att äta nyttigt och börja motionera med stegräknare att jag blev sugen på att skaffa en ny, vilket jag har tänkt länge. Så med flera inplanerade ärenden på stan gick jag ut i solskenet. På vägen ut kollade jag brevlådan så nu har jag kopierat mina arbetsgivarintyg jag väntade på. Sedan blev det en unna-mig-räkbaugette på stan med medhavd juice på en parkbänk. Synen just nu var väl inte så uppmuntrande i parken, men det lär bli fint när alla tulpaner blommar.

Sedan blev det en tur till bibblan med återlämnande och lån av nya trädgårdsböcker. Därefter kollade jag på scarfsar och anteckningsblock, men kunde inte bestämma mig för om jag trivs bäst i en ljuslila eller turkos scarf. Det börjar bli dags att byta ut den oranga eller svarta mot något vårigare som höjer humöret.

Sedan stod jag länge och funderade på stegräknare, så jag fick en trevlig manlig expedit som kom dit och frågade om jag behövde hjälp. Mitt problem handlade väl mer om att bestämma mig hur viktig timerfunktionen var. Innan har jag ju haft en med fyra funktioner, men kalorierna klarar jag mig bra utan, men det kan ju vara rätt intressant att se hur stor del av dagen man gått. Min förra kollega (nu mammaledig) var ju såå imponerad över att jag går med min packning till jobbet. Tja, det krävs ändå några kilo till för full vandringspackning ...

Därefter kom jag äntligen iväg och klippte mig även om jag fick vänta en kvart. Det var verkligen välbehövligt för det har börjat bli rejält slitet och flygigt i topparna. Sedan behövde jag hem och boka tentatid innan fyra, så resten fick hoppas över, så nu sitter jag här och vill inte äta falukorv ... Äta måste jag nog om jag ska orka plugga och diska som också står på agendan. Fast mest längtar jag efter att få fortsätta sitta i soffan ... Jag börjar tydligen bli en riktig soffpotatis - eller handlar det om att passa på när den är ledig???

Jag vill leva dolce vita, aaah ...

jag vill leva dolce vita aah,
jag vill bada i champagne min vän,
på resa genom gryningen ...

Nä, champagne är väl inte riktigt min grej, det räcker med någon cider någon gång då och då. Däremot upptäckte jag hur mycket jag saknat dansen.

Jag cyklade mest iväg igår kväll för att kolla närmre var lokalerna låg sen jag sett studieförbundets skylt från tåget. Största tanken var att höra med Mikael hur det är på lindyn på tisdagar. Tyvärr blev det ju ingen kurs i januari och nu var det en nybörjarkurs igen så frågan är väl på vilken nivå den ligger. Dessutom får det ju inte vara för stort överskott på tjejer heller om det ska bli kul.
Tack vare att jag frågade honom så fick jag koll på att den börjar en timma senare. Det gynnar ju mig för då hinner jag hem och äta innan, när jag kommer hem med tåget. Ja, vi får se vad jag säger imorgon.

Sedan hyste jag ju visst hopp om att behövas på buggtvåan, men de var visst jämna par, vilket för min del var en besvikelse. I pausen fick jag reda på av en danskompis att motionsdansen börjat på ett annat ställe och den vill jag ju definitivt gå på. Dilemmat är ju bara att på onsdagarna kommer ju N upp med bilen för att jag ska kunna åka direkt till jobbet (sovmorgon ges) och stanna hos N för att äta innan vi gemensamt åker till kören på vägen hem. Hmm, jag vill ju dansa ... Så frågan är om jag måste välja mellan dansen och umgänge med pojkvännen eller om det går lösa på annat sätt??? För jag vill nästan helst dansa på onsdagar om inte lindyn är jättebra.

För skojs skull och med hopp om att få dansa stannade jag kvar till trean började. Förvånansvärt nog var det brist på tjejer annars har jag ju tidigare gått in och dansat kavaljer vilket är en rolig utmaning, så det kändes riktigt konstigt att dansa tjej, men kul var det. Ja, jag hade ju inte hoppat in om inte ledarens meddansare sagt något förståss.

Å, vad jag saknat dansen. Det återstår att se om de tycker att jag behövs i fortsättningen, annars ger dansen inte så mycket mer än motion, eftersom jag gått buggtrean några gånger tidigare och mest behöver förfina min teknik. Senare har jag dansat fyran i en annan klubb, men då man skulle bestämt sig redan innan lucia blev det inget för då hade jag ju inte en susning om eventuella kommande arbetstider ...

Dessutom är det så familjär stämning på det här stället, så man känner sig alltid välkommen och jag fick en kram av ledarens meddansare när jag kom. Dessutom är det kul att känna igen många ansikten som hejade glatt då jag gick in och satte mig och tittade på.

Nu har jag väntat länge nog ...

Jag vet numera inte hur länge sedan det var som makeovern av skrubben bredvid sovrummet började. Under resans gång har jag insett att mitt tålamod är ju inte det bästa.

Först skulle den målas tre gånger typ och sedan hade pojkvännen snott bordsskivan till sitt postlådeprojekt och jag fick nöja mig med en plywoodskiva istället som skulle målas och målas och slipas och målas och slipas och målas. Nu börjar den väl äntligen bli klar, men då jag frågar vad den ska vila på så oj det hade han inte tänkt på ...

Anledningen till att inte jag målar är att jag inte tål målarfärg som luktar. Många gånger ger det spränghuvudvärk med sänggående i mörker som följd. Dessutom är det bra att han får känna sig duktig när jag blir nöjd.

Idag fick jag dessutom nytt golv som blev över efter vardagsrummet, så nu börjar det likna något!

Det återstår bara att se när listerna och hållarna till bordsskivan är klara och sedan ska ju några hyllplan i lämplig bredd målas. Jag hoppas att det blir bitar över efter vardagsrummet, för det hade han väl inte tänkt på ...

Ja, ni ser ju vilket evighetsprojekt saker kan bli. Inte konstigt att mitt tålamod tryter ibland. Jag vill ha min skrubb NU! Visserligen har väl vardagsrummet kommit emellan, men detta projekt påbörjades ju betydligt tidigare och skulle enligt vår uppgjorda tidsplan varit färdigt för länge sedan, men det sägs ju att den som väntar på något gott ...

... alltid väntar för länge. :-)

Hur väljer man humör och energi?

Visst har jag lyssnat på Kay Pollak och hört honom säga att man kan välja glädje. Jag tror även att jag har läst böckerna, åtminstone den ena, men det var rätt länge sedan så jag minns inte så noga.

Visst så är det kanske, men jag har ändå svårt att tro det på morgonkvisten. För vissa dagar vaknar jag pigg och entusiastisk och skuttar lätt ur sängen, andra dagar är som idag då jag vaknar alldeles för tidigt och vill tillåta mig att sova längre när jag får. Samtidigt är jag trött och modlös, inte alls sugen på att plugga och så mycket annat är inte inplanerat. Ute är det mest grått till skillnad från dagens solsken.

Så frågan är, har jag sovit för länge så jag har blivit trött eller är det en biverkning av gårdagens blodgivning? Kanske har jag helt enkelt druckit för lite. Tja, det jobbiga är väl att det inte finns några tydliga svar. Visste jag det så vore det ju lättare att åtgärda. Jag somnade i alla fall runt tio och vaknade andra gången vid sju. Då blev det en lång stunds trädgårdsläsning innan jag slumrade till igen och nu är det mest en sådan dag då jag helst vill ligga i soffan och slöa, men inte är tillräckligt trött för att sova mer. Ja, jag får väl hoppas på att lite siffror väcker liv i mig. Går det åt fanders så vaknar irritationen till liv i alla fall.

Eller kommer energin med att man har något kul att se fram emot?

Just nu känns ju livet mest som en lång transportsträcka i väntan på att det är klart hos pojkvännen så jag kan börja ta tag i flyttandet. Igår fick jag i alla fall bekräftelse på min uppsägning tillsammans med en checklista för städningen. Jippie vad kul. Det går ju an om man har en ny och fräsch lägenhet som kan bli ren, men min är så pass sliten att man kan skrubba och skrubba. Dessutom så känns det lite vemodigt att lämna stans utbud, men men jag får väl roa mig i trädgården och bli bättre på att bjuda hem mina vänner samt göra biblioteksbesöken till små utflykter. I Jönköping går jag ju dit rätt ofta som sagt, så det lär märkas om inte närmsta biblioteket i byn är kvällsöppet.

Ha en energigivande helg!

Att vilja bli stucken och hänvisad att sticka

Ja, idag blev det äntligen av. Efter att jag ringt några samtal, dammsugit och svabbat hela lägenheten samt fått ordning på en låda som länge stått med diverse saker slängda i åkte jag iväg till sjukhuset. Lite nervös var jag nog, för jag är nog rädd att jag har kört i bussfilen när jag skulle hitta till parkeringen. I normala fall så cyklar jag ju alltid, så det ställde till problem i mitt huvud och gjorde mig övertygad om att parkeringen låg vänster om huvudingången, men där fanns ju bara personalparkeringar upptäckte jag. Det var nog tur att jag var nervös så jag slapp känna mig så dum som jag borde känna mig över att inte hitta rätt ... för hur många gånger har jag inte fått övningsköra dit med körskolan för bara drygt ett år sedan???

Sedan var det bara att traska in och anmäla sig. Konstigt att känna sig så nervös när det ändå var andra gången. Den här gången fick jag en ung man. Ja, det lät ju nästan som en raggningsreplik "att jag hade fina kärl" så han slätade snabbt över det i nästa mening med att han nog var miljöskadad och hade en förstående fru som var sjuksköterska. Nålen gjorde väl lite ont, men sedan flödade blodet på bra, så nu har jag lämnat min andra påse blod. Det känns bra att kunna göra en god gärning för andra människor utan att det krävs någon större ansträngning.

Tanken var ju att göra det betydligt tidigare, men jobbar man med uppåt hundra barn per vecka är det svårt att hålla och känna sig helt frisk.

Sedan fick jag min räkning från Radiotjänst idag och jag tyckte det var lika bra att passa på att avanmäla det direkt inför flytten. Första gången när jag äntligen kom fram hann jag precis uppge mitt kundnummer innan samtalet bröts och nästa gång fick jag den käcka upplysningen att jag ringde för tidigt och var välkommen åter först i maj, för så långt i förväg kunde man minsann inte säga upp abonnemanget (drygt 2,5 månad). Riktigt surt tyckte jag att det var, jag som annars aldrig brukar vara ute i såååå god tid. Dessutom påtalade jag surt till henne att det gott kunde stå på baksidan av räkningen!

Tiden går så fort

Idag har månaden med banarbete börjat, så numera får vi byta färdmedel till buss halvvägs. Visst det har fungerat med viss förvirring både bland resenärer och busschaufförer. Väntan blir ju lite nervös när enda kommentaren som finns skriftligt är att bussarna avgår söder om stationen. Hur sjuttan vet jag vad som är söderut? Numera har jag ingen kompass i fickan ...

Länge hade jag faktiskt det eftersom jag köpte en minikompass på orienterings-VM i Skövde 1987, tror jag det var. Annars är enda minnet därifrån att vi la ut madrasser som skulle ligga rakt med millimeterprecision. Det kanske mest berodde på att vi hade en man med militärbakgrund som boss.

Så något senare var vi ju hemma i stan. Direkt blev det en tur till banken innan 18 för att fixa ett nytt uttagskort. Som väntat så låg det där och hade tydligen gjort så i en månad, men inte har jag koll på när det kortet går ut ... och kvinnan i kassan undrade genast om jag slått fel kod tre gånger ... Så var ju inte fallet utan helt enkelt en följd av att ha skyddad adress ...

Sedan var det snabbt hem och vända för att hämta bibliotektsböckerna och sedan cykla iväg och lämna dem på biblioteket innan det stängde sju. Ja, självklart slank det ju med några nya trädgårdsböcker hem ...

Och har man nya böcker så måste man ju få börja läsa dem ... fast jag egentligen borde både plugga och laga mat, men med en kvarts pizza i kylen kändes inte det så lockande. Men efter några telefonsamtal utan större lycka, fick jag tag på en vän som skulle skriva en födelsedagssång tills imorgon, så jag blev väl så illa tvungen att göra något annat, så nu är maten fixad tills imorgon. Det luktar ljuvligt från köket av soja från det marinerade köttet med banan och annanas.

Plugget har jag däremot lyckats skjuta upp, fråga mig inte hur man lyckas med det så lätt? Och nu börjar det bli läggdags. Det var ju inte alls med glädje jag klev upp 4.53 imorse och inte kan man sova på samma sätt på tåget heller. Så det får bli läggdags snarast! :-(

Nu är jag trött

Under helgen har jag kämpat och kämpat med ekonomin. Ja, inte min privata, utan kursen jag läser i företagsekonomi.

Med tanke på att jag under hösten hade 100% sysselsättning så gick jag ner till att läsa på kvartsfart. Däremot har väl inte motivationen varit så hög, utan jag har gjort minsta möjliga och bara läst i boken och räknat uppgifterna som ingick i inlämningarna. DET straffar sig nu när det är hög tid att boka tid för slutprovet. Jag har ändå skjutit upp pluggandet ett tag eftersom fyra dagars sammanhängande studier kändes lovande.

Tyvärr är jag ju en tidsoptimist av STOOOORA mått, så min fina tidsplan uppgjord en månad innan sprack direkt, så nu sitter jag här och det går såååå långsamt framåt. Mina behövda åtta kapitel per dag har inte blivit mer än 2-3 om dagen, ändå känner jag att jag har varit duktig, men nu är jag trött.
Momssiffrorna som jag egentligen borde klara enkelt hoppar allt som oftast till fel sida så då är det väl dags att lägga ner även om jag på ett sätt orkar och är motiverad att göra mer, men hjärnan tar nog inte in mer är jag rädd.

Så det blir väl till att plugga på tåget. Klockan 6.15 är jag ju väldigt pigg i hjärnan, eller varför inte runt 7.45 när jag nyvaken klivit av tåget. Eller 15.50 när jag sitter och väntar på tåget efter avslutad arbetsdag och är trött eller sju på kvällen när jag kommit hem och ätit och bara vill slänga mig i soffan? Ja, det kommer nog krävas lite jäkla anamma om jag ska göra något på vardagarna innan jag eventuellt inte har jobb på fredag.

Ja ja, som man bäddar får man ligga. Dagen har i alla fall innehållit lite nöje i form av trädgårdsläsning på morgonen och uppsjungning med kören i kyrkan. Det var trevligt, men ändå roligare vore det om vår körledare vore ärligt glad och inte bara drog upp mungiporna för sakens skull. Av barnkörledaren fick vi beröm, men inte av vår tanta inte. Å, vad jag saknar vår gamla Maria som är hemma och gullar med sin bebis. Jag hoppas hon offrar sin arbetstid på oss i höst för då blir det roligt och livat i kören igen. Bara Marias soliga upenbarelse kan vända en trött dag till en positiv. Jag hoppas att jag i alla fall kan ge en gnutta av det till mina medmänniskor.

Pengaberoende ...

Idag har vi varit på IKEA och handlat golv till vårt ombyggda vardagsrum.

Naturligtvis hittade jag också lite roliga saker på vägen; bland annat pennor till whiteboarden som jag letat länge efter, en ny tavellist (fast i fel färg, min vita har utgått ...) och nytt tyg till min djurtavla, dock utan nya djur ... Jag saknar min älg, räv, uggla, ekorre, groda, kanin, fladdermus och så vidare som jag glömde på tåget.

När jag väl skulle betala fick jag beskedet att köpet inte medgavs. Suck, och jag som hittat två snygga tunnor på fyndavdelningen som jag ville ha. Resten kunde ju vänta till en annan gång.

Ja ja, efter ett snabbt beslut begav jag mig till minuten på A6 varvid apparaten käkar upp mitt kort!!!

Shit! När ska jag nu hinna till banken med tanke på mina arbetstider på annan ort??? Mitt kort lär ju ligga på banken som vanligt ...

Men jag ville ju ha mina tunnor och N hade ju till och med lånat en hundring av mig, så han gav ju ingen hjälp. Inte kunde jag lägga undan dem till imorgon heller och föra över pengar till N, men rätt snabbt kom jag på att det går ju ta ut pengar på ICA-kortet och med tanke på att det är ny månad så skulle ju i alla fall det funka. Sagt och gjort, N fick vänta och jag tog bilen till Maxi och fick så småningom betalt mina tunnor och resten.

Något positivt är i alla fall att jag vann tio kronor på tianlotten som jag löste in samtidigt som jag tog ut pengar. Dessutom hann jag i sista stund hämta ut mitt paket som jag redan fått en påminnelse om. Julklappar till påsk är väl bra? Ja, jag fick ju beställningskatalogen innan jul, men sen ska man ju bestämma sig också ...