Kontakt med arbetsförmedlingens kundtjänst

Igår var det dags för mig att redovisa mina sökta jobb, eftersom jag inte vet om jag blir uppringd för jobb idag. Nu börjar ju klockan bli nio så det känns rätt kört, men det kändes ändå bäst att få detta gjort. Detta besök eller samtal är något jag verkligen drar mig för varje gång, eftersom det finns så många okänsliga arbetsförmedlare.
I och med att jag är grundskollärare i botten så verkar det vara ett brott att jag inte vill jobba med det längre. Efter en tuff period har jag lämnat yrket åt sidan med insikten att jag är för ambitiös för att må bra av att arbeta som grundskollärare. Sedan jag var klar 99/00 har kraven ökat allt mer om vad man ska hinna med under allt mer kompimerad arbetstid. Visst sörjer jag att inte få se barnens glädje i att lära sig och nå insikten att de kan läsa och skriva, men mitt eget välmående får vara viktigare även om det tog tid att komma på fötter igen.

Efter några års arbetssökande då jag tagit de jobb jag fått (som lagerarbetare, inom restaurang och städ samt som medicinteknisk operatör) har jag valt att återgå till pedagogiken och arbeta som förskollärare istället. Tyvärr är det ju inte så lätt att få jobb när man inte har rätt utbildning och det krävs ett år för att komplettera, vilket jag inte har ekonomiska förutsättningar för idag som ensamboende, så jag är tacksam över att jag har ett arbete på 50 % som kräver drygt en timmas pendlingstid plus väntetid. Sammantaget är jag borta 12 timmar från hemmet för att vara på arbetet i 7 timmar när jag väljer tåget framför det dyrare alternativet att ta bilen. Däremot så ger det oerhört mycket poitivt att både lära mig saker genom att studera min mer erfarna kollega samt möta så många barn och olika avdelningar.

Vid samtal med arbetsförmedlaren tyckte han att jag skulle fundera på något annat yrke om jag ville ha en tryggare anställning på längre sikt. Hans förslag var både arbetsförmedlare, coach, säljare eller informatör. Arbetsförmedlare är ju något jag aldrig skulle vill bli eftersom det verkligen är ett hatställe och jag känner inte att jag har den yrkeskännedom jag anser att man behöver. Dessutom är jag inte beredd att lägga min tid på att hålla modet uppe hos andra när jag tycker att det är tillräckligt tungt att söka jobb ändå, oavsett vad andra anser om mina formella meriter. Det jag möjligtvis ser att de skulle göra är i så fall, är att skapa möjligheter att ses i grupp för att höja motivationen genom att känna att man inte är ensam och att man kan peppa varandra framåt.

Någon säljartyp känner jag inte heller att jag är, men enligt honom så handlar det mesta inom försäljning om att skapa relationer. Tja, kanske är det så, men det är knappast de arbetena jag ser i annonserna. Skulle jag jobba inom den branschen hade jag väl kunnat tänka mig att arbeta som kassör eller möjligtvis informera om varorna, men att jobba på till exempel OnOff och försöka övertala kunder att köpa en viss vara, det är inte min stil.

Ja ja, det är bara att fortsätta kämpa med sökandet, även om det är fruktansvärt tråkigt och energikrävande. Min nuvarande halvtidstjänst går ju ut i mars. Därefter är ju framtiden lika oviss igen.