Uppföljning av målen vecka 4

På måndagen blev jag uppringd av en kollega från förskolan där jag gjorde arbetspraktiken. Det var verkligen helt underbart att få komma tillbaks till en invand miljö igen, där barnen spontant kommer fram och vill berätta en massa saker och sitta i knät. Ändå var jag trött när jag kom hem. Extra kul var det att vara med på sångsamlingen och få lite ny inspiration. Resten av veckan löpte på med nya barn, men jag fick luncha ensam de första två dagarna då min kollega var hemma med förkylning.

På fredagen var jag inne som vikarie och gick och frös hela dagen. Det var kallt att sitta både på stolar, golvet och mattan. Inte tänkte jag så mycket på det, det var ju ändå femton minusgrader ute och första dagen i Värnamo var det likadant och det var kallt både i skolan och utomhus.
På tåget hem frös jag så kroppen var skakig och jag började inse att jag nog kanske hade feber ändå. Det knäppa med mig är ju att jag känner av när jag har 37,3 och kroppen påtalar att jag har en infektion och ofta har lurats att tro att jag har feber. Annars krävs det ju en influensa för att jag ska ha äkta feber över 38.
Väl hemma skuttade jag i alla fall direkt i säng och konstaterade att jag hade 40 graders feber, inte konstigt att jag hade frysit så då. Ändå var jag mer rastlös och piggare på fredagen än på lördagen då jag mest låg i sängen hela dagen.

Den tänkta rensningen fick bli av kroppen genom vila istället. På ett sätt var det skönt att vi båda var dåliga, N hade 38 grader på fredagen, men jag var värst ha ha, tyckte jag ...

Vardagkvällarna präglades av att jag pluggade så mycket företagsekonomi som jag orkade, men jag såg ändå till att ha uppåt en timma till att slappa och göra något annat som att blogga och prata i telefon. Många samtal blev det med mamma för att få ordning på boksluten. Jag blir knäpp när det inte blir rätt och jag inte förstår varför. Tyvärr lyckades jag inte få in ekonomin i tid, men skrev ett brev till läraren så jag fick uppskov en halv vecka.

Någon extra motion blev det inte heller. På söndagen var jag glad över att jag orkade handla på Maxi och fixa dammsugarpåsar på Rusta, men helt återställd var jag väl inte för det var jobbigt att stå i kö.