Änglarna sjunger i himlen, halleluuuuja,

glädjen är stor när vi söker leva som frälsaren lär,
halleluuja halleluuja ...

Ja, det kanske jag inte precis lyckades med idag, för imorse vaknade jag som vanligt alldeles för tidigt. Jag vet inte vem som blir glad över att vakna klockan sex eller tidigare frivilligt. Ja, som tur är lyckades jag behärska mig till klockan sju. :-)

Visst det fick väl vara okej att gå upp då, men det är INTE okej att ha en köksbänk som ser ut som ett bombnedslag, så rätt snabbt förvandlades jag till en surkäring. Egentligen borde jag ju börjat plugga, men det hade jag inte ro till i ett stökigt kök och inte ställer jag mig och diskar när N sover, så jag får upp en surgubbe, så det fick vänta. Dessutom har vi ju bestämt att N diskar på helgerna, eftersom det inte finns så mycket hushållsarbete han kan göra här, som inte är enklare att jag gör själv, för nåde den som rör ihop mina högar eller inte dammsuger i hörnen.

Ja, efter en stunds surande så lyckades jag faktiskt få gjort lite saker. Ett smyckeskåp som hängde på trekvart i veckan spikades upp igen och smyckena återfick sina platser. Tidningshögen med PS med flera snyggades upp och noterades på en att läsa-lista (många har jag bara kommit halvvägs i trots att de är intressanta, för något annat har kommit emellan). En hög plastkassar sorterades för att ta mindre plats bakom dörren till köket. Tidningar och diverse förpackningar åkte ner i återvinningen. Berget på soffbordet sorterades upp i högar och jag började dammsuga, men det strandade när äggen som katterna skulle ha igår fortfarande låg på köksgolvet ... Suck, hur många gånger behöver man påtala saker för en man?

Ja, detsamma gällde ju datorn, som jag bett om hjälp med redan i fredags. Ja, N tyckte ju att jag kunde det eftersom han visat mig en gång. Dessutom hade jag ju pratat om 31 trojaner igår. Problemet är ju bara att han lyssnar på delar av meningar och pusslar ihop resten själv, så han förutsatte ju att det var gjort (det var en bloggares trojaner), medan jag var irriterad över att inget hände . Tja, med en del datorproblem emellan så lyckades jag äntligen få honom att få igång scanningen. Efter datorn hängde sig på DN´s hemsida vägrade den ju starta igen. Till slut fick vi igång allt och jag fick stränga order om att låta bli den, då jag lyckades få den att hänga sig igen när jag ville ut på nätet. Så småningom fick vi rensat bort uppåt 20 spyware. Så

YES, min dator verkar fungera både mycket bättre och snabbare, men tyvärr hann jag inte lyssna på skivan inför konserten.

YES, jag har dammsugit och svabbat större delen av lägenheten, efter att att ha läst bloggen Feng Shui i hemmet, som påtalade vikten av en ren hall slutförde jag resten.

YES, pojkvännen fixade maten utan tjat, även om jag fick handla det jag missade igår. Jag passade samtidigt på att panta lite, men det fattades ändå en 50-öringen till två bananer och lite färsk ingefära. Frågan är om jag gick förbi mellanskillnaden på vägen till Willys, men jag iddes ju inte ta upp burken på trottoaren.

YES, vi har haft en trevlig konsert med tre musiker på tuba, trumpet, dragspel och fiol. Ja, de spelade naturligtvis inte allt samtidigt. Det var lite häftigt att inte ha mer ackompanjemang än så, så nu har vi framför alla våra änglasånger, allt från Bach till Evert Taubes Änglamark till Eva Dahlgrens En ängel i mitt rum. Det är det som gör att det känns bra att sjunga i en kyrkoansluten kör även om jag inte är religiös precis. Någon form av tro har jag väl, men ingen självklar, däremot är jag uppvuxen med och trivs med kyrkans ritualer, men att verkligen genomgå konfirmationen igen vet jag inte om det vore 100 % ärligt.

YES, vi träffade vår förra körledare och hennes goa bebbe på tre månader. Jag kan ju bara säga att vi saknar henne såååå. Vi får se om hon tar vår köt till hösten igen. HOPPAS, HOPPAS, då blir det glädje i lägret igen. Vår vikarie ler nämligen inte med ögonen så hon känns rätt falsk. Dessutom så lyssnar hon inte när vi sopraner behöver öva något, utan kör sitt eget race.

YES, jag har tagit en promenad runt Munksjön och stannade för att mata änderna. Tyvärr ville de nog ha mer bröd. Dessutom träffade jag på årets första svan och vid nästa vattenhål fanns det två till. Det kändes härligt att det fortfarande är ljust vid sextiden och att delar av isen har smält bort. Sedan känner jag mig betydligt lättare när jag inte har 10-12 kilos packning med mig, så jag var nästan sugen på att springa. Ja, det var rätt smart att ta vandrarkängorna ändå, annars hade jag blivit rätt blöt om fötterna, eftersom bara 1/3 hade smält.

Yes, jag fick de två sista våfflorna av smeten från igår och avslutade med en halv Vienetta. Det är kanske inte så nyttigt, men gott. Så nu får jag nog lov att säga att jag hunnit med riktigt mycket och är på rätt gott humör. Enda tråkiga är väl att inte soffan är ledig ... och imorgon börjar ovissheten igen, jobba eller inte jobba? Som tur är gäller det ju bara 2 dagar per vecka.

HA EN HÄRLIG VECKA och PASSA PÅ ATT NJUTA AV VÅRSOLEN!